IRF Uppsala
...English
...Svenska
Rymdplasmafysik
...English
...Svenska
Rosetta (English)
...Home
...Mission
...Timeline
...Science
...LAP team
...RPC team
Rosetta (svenska)
...Hem
...Projektet
...Tidtabell
...Vetenskap
...LAP-gruppen
...RPC-gruppen
...Galleri
...Länkar
...Kontakt
Tech pages
Team pages (restricted)
| INSTITUTET FÖR RYMDFYSIK | Forskningsprogrammet Rymdplasmafysik, UPPSALA |
 |
|
| Swedish Institute of Space Physics | (59o50.272'N, 17o38.786'E) |
 |
Rosetta är ett ambitiöst rymdprojekt för att jaga ifatt en komet, följa den i dess bana i mer är en ett år och till och med sätta ner en liten landare (och slutligen själva moderskeppet) på dess kärna. Vår rymdväderstation ombord var aktiv från början till slut! |
| Till hemsidan för Rosetta LAP |
Rymdäventyret
Rosetta
Huvudmålet
för Rosetta är att studera kometernas ursprung,
släktskapet mellan materialet de består av och det
interstellära materialet (alltså de korn av materia som
finns i rymden mellan stjärnorna), samt vad detta betyder för
solsystemets uppkomst. Man kan läsa mer om projektet på ESAs
Rosettasidor (http://science.esa.int/rosetta/, på engelska).
Några unika aspekter på Rosetta som rymdprojekt:- Att Rosetta ska tillbringa så lång tid runt kometem.
Tidigare rymdfarkoster, som Giotto och Stardust, har bara gjort korta
förbiflygningar: vi ska följa kometen i mer än ett
år.
- Landaren, som ska undersöka kometkärnan på plats.
- Flera tekniska nyheter, till exempel att använda solceller för energiförsörjning så långt som 5 AE (fem gånger avståndet solen-jorden) från solen.
Varför är resan så lång? För att kunna komma ifatt en komet måste man förstås komma upp i samma hastighet som kometen. Att göra det genom att bara gasa på med raketer är tyvärr omöjligt: det skulle gå åt så mycket bränsle att farkosten inte kunde bära något annat än sina egna bränsletankar, och då är det ju inte mycket mening att fara till en komet... Istället litar vi till en serie förbiflygningar av jorden och Mars, där vi stjäl lite energi från planeten genom att flyga förbi dem i noggrant valda banor. Rosetta ska göra fyra sådana förbiflygningar, tre av jorden (2005, 2007 och 2009) och en av Mars (2007). Vägen till kometen är alltså lång och krokig (flera varv runt solen!), och tar lång tid -- se bild nedan.
Rosettas bana genom solsystemet (copyright: ESA).
Grön cirkel: jordens bana
Röd cirkel: Mars bana
Vit ellips: kometens bana
(1) Uppsändning, 2 mars 2004.
(2) Första jordförbiflygningen, 3 mars 2005.
(3) Marsförbiflygning, 26 februari 2007
(4) Andra jordförbiflygningen, 14 november 2007
(5) Asteroiden Steins passeras, 5 september 2008
(6) Tredje jordförbiflygningen, 13 november 2009
(7) Asteroiden Lutetia passeras, 10 juli 2010
(8) Ankomst till kometen, 2014