IRF Uppsala
...English
...Svenska
Rymdplasmafysik
...English
...Svenska
Rosetta (English)
...Home
...Mission
...Timeline
...Science
...LAP team
...RPC team
Rosetta (svenska)
...Hem
...Projektet
...Tidtabell
...Vetenskap
...LAP-gruppen
...RPC-gruppen
...Galleri
...Länkar
...Kontakt
Tech pages
Team pages (restricted)
INSTITUTET FÖR RYMDFYSIK Forskningsprogrammet Rymdplasmafysik, UPPSALA
--------------------
Swedish Institute of Space Physics (59o50.272'N, 17o38.786'E)

LAP logo Rosetta är ett ambitiöst rymdprojekt för att jaga ifatt en komet, följa den i dess bana i mer är en ett år och till och med sätta ner en liten landare (och slutligen själva moderskeppet) på dess kärna. Vår rymdväderstation ombord var aktiv från början till slut!
Till hemsidan för Rosetta LAP
Rosetta LAP

Välkommen till Rosetta LAP
Vår rymdväderstation till en komet


Rosetta och LAP i ett nötskal

Rosetta är en av den europeiska rymdorganisationen ESAs rymdfarkoster, uppsänd 2004 för att fara till en komet. Vi har byggt en "rymdväderstation", Langmuirprobsinstrumentet LAP, för att undersöka kometens omgivning. På den långa vägen till kometen, som nås först 2014, kan vi göra mätningar i rymden mellan planeterna och dessutom i jordens och Mars omgivningar när vi passerar dessa planeter.

Bilden nedan visar Rosetta i rymden. De stora blåaktiga "vingarna" är paneler med solceller som ger elektricitet till alla system ombord. De röda cirklarna visar var sensorerna till vårt instrument LAP är monterade. En av de två sensorerna, en så kallad Langmuirprob, visas förstorad i bildens nederkant. Själva sensorn är en titansfär, 5 cm i diameter, guldfärgad på grund av att ytan är titannitrid.

Förutom vårt instrument från IRF i Uppsala så bär Rosetta också en partikelmätare från IRF i Kiruna.
Dessutom är kameran ombord försedd med filter från Spectrogon i Täby, och den stora parabolantennen, som sköter all kommunikation till jorden, är levererad av Saab Ericsson Space i Göteborg, så Sverige är väl representerat på Rosetta. Vi på IRF i Uppsala är huvudansvariga för LAP, men även Alfvénlaboratoriet vid KTH i Stockholm, Finlands meteorologiska institut i Helsingfors och Fysisk institutt vid Oslo universitet har bidragit till arbetet. Huvudfinansiär är Rymdstyrelsen.

En Langmuirprob mäter den svaga elektriska ström som kan flyta mellan proben och rymden. "Tomma rymden" är aldrig riktigt tom: överallt finns en tunn gas av elektriskt laddade partiklar, som kallas för rymdplasmat. Genom att mäta hur strömmen till proben ändras när vi varierar spänningen mellan proben och plasmat kan vi räkna ut egenskaper hos rymdplasmat, till exempel täthet, temperatur och hur fort det flödar. Ur detta kan vi också räkna fram trycket, så vi mäter faktiskt vad alla väderstationer på jorden gör: lufttryck, temperatur och vindhastighet, fast i rymdplasmat snarare än i jordisk luft. Vi kan alltså kalla vårt instrument en "rymdväderstation".

Rosettas huvudmål är kometen 67 P/Churyomov-Gerasimenko. Människan har fascinerats av kometer sedan urminnes tid, och genom Rosetta får vi möjlighet att undersöka en på plats. Ett av skälen till att göra så är att kometerna kan berätta en hel del om solsystemets ursprung, eftersom de tros bestå av en sorts överlivna råvaror från den tid då solsystemet skapades. Planeterna är ordentligt "tillagade" vid hög temperatur, så här på jorden är råvarorna ordentligt omstöpta, men kometernas kärnor har legat i en sorts kosmisk frysbox, så här hoppas vi kunna få se råvarorna i det skick de ursprungligen var.


Rosetta with LAP
Rosetta med sensorerna till "rymdväderstationen" från Institutet för rymdfysik i Uppsala.

https://www.space.irfu.se/rosetta/index_sv.html
last modified on Tuesday, 29-Mar-2011 14:03:06 CEST